torsdag 25 februari 2016

Poesikväll i mars

Måndagen den 14 mars kl 19 bjuder Teater Blanca och Litteraturcentrum in till diktkväll med fokus på Gunnar Ekelöfs dikter. På Blanca pågår arbetet med att bland alla Ekelöfs dikter vilka som ska ingå i Blancas del av programmet.
Under kvällen kommer Ekelöfs dikter att framföras på många olika språk, men skådespelarna på Blanca håller sig till originalspråket svenska.
Tidigare har Teater Blanca och Litteraturcentrum samarbetat kring diktkvällar tillägnade Tomas Tranströmer och Elsie Johansson. Båda var väldigt välbesökta och uppskattade.

Det finns många dikter att välja bland
Gunnar Ekelöf är en av de största svenska poeterna. Idag är såväl hans lyrik som hans prosa välkänd och älskad av många.
Han växte upp i en borgerlig familj som förlorade sin förmögenhet i den ekonomiska krisen 1929 - 1930. Ekelöf fick sin utbildning i orientaliska språk i Uppsala samt London och läste musik i Paris efter att han slutade gymnasiet 1926.
Han publicerade sina arbeten i de på den tiden pionjära tidskrifterna "Spektrum" och "Karavan". Dessutom var han kritiker i dagspressen.
Han är en unik länk mellan den gamla och nya generationen inom svensk lyrik och blev uppskattad av båda. I början av sitt författarskap var han djupt påverkad av de franska surrealisterna, men efterhand utvecklade han sin egen poesi och skapade en dialektik av naturromantik som är riktad till människan.
Han blev invald i svenska akademien 1958, stol 18. Det påstås emellertid att han satte sin fot i akademins salonger endast en gång, och då ordentligt berusad.
Hans författarskap omfattade mer än tjugo böcker. Hans första bok "Sent på jorden" (1932) är påverkad av surrealisternas teknik. Ekelöfs kluvenhet mellan mysticism och rationalism är uppenbar i hans senare verk , nämligen "Färjesång" (1941) och "Non Serviam" (1945).
De sista tio åren av sitt liv arbetade Ekelöf på en trilogi. Böckerna i trilogin heter "Diwan över Fursten av Emgion" (1965), "Sagan om Fatumeh" (1966) och "Vägvisare till underjorden" (1967). I trilogin kan man klart se hans sökande efter viljan att förstå och förena det västerländska och det österländska."
(Källa:runeberg.org)