onsdag 11 september 2013

"Jag vill inte vara nån platt ängel"

I måndags var det dag för första stora produktionsmötet med filmare, producent, dramaturg, ljudtekniker, regissör och musikansvarig här på Blanca. Många var frågorna men ännu fler var idéerna. Det här är ett team med höga ambitioner och mängder med kunskaper och entusiasm. Dramaturgen Elisabeth Croneborg uttryckte sig så här: "Hur vi än gör och hur det än blir så blir det bra!"

I går tisdag var det dag för en slags "prova-på-dag" när filmaren Albin Biblom kom till teatern och både skådespelare, musiker och regissör fick känns på hur oglamoröst, tröttsamt och roligt det kan vara att göra film. Dagen började med inspelning inne på teatern och skådespelarna fick otaliga gånger gå fram och tillbaka i olika vinklar framför kameran, allt enligt regissörens order. Trots det enformiga arbetet fortsatte stämningen ligga på en hög och förväntansfull nivå.




Efter nån halvtimmes intensivt jobb gick resan vidare till fots mot Uppsala Östra station där medlemmar från Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar mötte upp och låste upp den lilla byggnaden som sommartid används som stationshus för Lennakatten. Förmiddagens gående framför kameran i olika vinklar återtogs. In genom dörrar, ut genom andra dörrar, in i hörnet och vänd, passera nära kameran, längre bort, gå snabbt, gå långsamt-många var anvisningarna. Sedan fick alla skådespelare sitta i en lång rad på en bänk medan regissören i tio minuter instruerade dem att titta åt olika håll.


































Längst bort på perrongen går en lång grå trappa ner till Strandbodkilen, där filmades det också när skådespelarna gick upp och ner. Så mycket som det promenerades igår har nog en del inte gått ens samlat i år och på väg tillbaka var många både trötta och hungriga. Trots det avvek ingen i förtid och alla följde tålmodigt regissörens och filmarens instruktioner.

























Två av skådespelarna hade på vägen till stationen fått skoskav då de gick dit i scenskorna som visserligen fyller sitt syfta väl i pjäsen men uppenbarligen inte är så foträta. De fick gå barfota delar av inspelningarna och nya idéer väcktes naturligtvis genast i regissörens huvud. Att bestämma sig för ett slutgiltigt manus och sen inte få ändra under processens gång kommer bli största utmaningen för honom.



Här kommer lite bilder från dagen som jag bara måste dela med mig av:

Niklas leker med projektionsbilden

Robert kunde inte heller låta bli

Dramaturgen Elisabeth på väg att lyfta mot skyn

























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar